Det finns massor med tekniker för detta. Meditation är en teknik som kanske är en av de absolut äldsta. Men det finns fällor, eller tricks som sinnet (som är det samma som jaget) använder sig av hela tiden. För finns det inga tankar, finns det inget sinne och finns det inga tankar finns det inget jag, bara ren medvetenhet.
Detta sinne (eller ”jag”) kommer göra allt i sin makt för att få dig att fortsätta hålla det vid liv genom att ge det uppmärksamhet, vilket är det enda sätt vi kan hålla något vid liv genom. Något vi inte ger uppmärksamhet, medvetet eller omedvetet kan helt enkelt inte existera.
Men låt oss gå tillbaka till några av tricken som används av sinnet, jaget eller egot, vilken etikett vi nu väljer att sätta på detta fenomen.
Uppmärksamheten och dess betydelse, kommer vi gå igenom och komma tillbaka till igen och igen i hela boken, då det är uppmärksamheten och medvetenheten allt handlar om. Det är de enda två realiteter som finns, allt annat kommer och går och är på det sättet illusioner, inte på det sättet att de inte finns, utan mer att de upplevs för ett litet tag, sedan förändras eller försvinner.
Det är uppmärksamheten det handlar om när man mediterar också.
För hur når vi oss själva som vårt sanna jag, vårt högre jag, vårt gudsjag? Välj själv vilken etikett du vill sätta på den eller det du verkligen är och alltid har varit.
Vi låter uppmärksamheten vila, när vi inte ger något någon uppmärksamhet, försvinner upplevaren och upplevelsen.
Uppmärksamheten blir som en toalettrulle som du tittar igenom. När du riktar uppmärksamheten mot något eller någon, inre som yttre upplevelse, så upplever du en upplevelse separerad från dig, samtidigt som du på den andra sidan toalettrullen upplever ett jag som har en upplevelse. Man kan säga att vi hypnotiserar oss själva genom språket så att vi är våra upplevelser. Jag är arg, ledsen, förbannad, besviken. Jag tycker det är orättvisst, taskigt, fantastiskt osv.
Vi identifierar oss så starkt med känslorna. Vi ger dem uppmärksamhet så de kan existera, sedan identifierar vi oss med dom och får därmed en upplevelse av att vi är känslan. Kroppen identifierar vi oss också med, men här är språket lite mer korrekt, ”jag har ont”, ”jag har en upplevelse”. Vi är helt identifierade med jaget, vilket de flesta människor är under hela sin vakna tid och även på natten när de drömmer. Men de identifierar sig inte med sin kroppssensation som kan vara skön eller oskön. Ofta är det våra osköna sensationer som vi ger uppmärksamhet, tänker på, analyserar, berättar om och på alla sätt ger uppmärksamhet så de stannar kvar och blir värre eller i varje fall inte blir bättre.
Vi identifierar oss också med tankar, men alltid med jaget. Identifikationen med Jaget är där hela tiden tills vi vaknar upp och ser att jaget som vi lärt oss tro på inte existerar och aldrig har existerat i verkligheten. Vi ser då att det var en upplevelse skapad genom att vi riktat uppmärksamheten och därmed fick vi en upplevelse av en upplevare, ett jag och en upplevelse.
Men ofta identifierar vi oss även med upplevelsen om det nu är en tanke som t ex säger, ”det här är fel ”. Då, innan vi vaknat upp från detta falska jag, ego som egentligen bara är en tanke, identifierar vi oss både med upplevaren, jaget, egot, och tanken som är: ” Jag tycker det är fel.” Senare får vi mer distans och då ser vi:
” Jag har en tanke som säger detta är fel.”
Om du inte förstår detta nu spelar det ingen roll alls. Allt om uppmärksamheten och hur den fungerar, hur vi skapar medvetet och omedvetet kommer tas upp igen och igen i boken i olika former. Du har all möjlighet att bli fullt medveten om hur dina mönster av att använda uppmärksamheten kommer medvetandegöras och när du sett igenom något, eller när du blivit medveten om något kan du inte gå tillbaka till omedvetenhet, även om mönstret kanske inte försvinner med en gång för det.