Kärleken slår till när vi som minst anar det.
Jag hade gett upp hoppet om att finna den igen och förlikats med tanken att leva ensam, med en viss sorg i hjärtat. Men jag tänkte att " är det det som är min väg så accepterar jag det". Då hände det, han bara stod där och vi visste båda två att vi var skräddarsydda för varandra, han var den pusselbit som fattades i mitt livspussel. Vilken underbar känsla att bli älskad och accepterad för den man är. Jag har aldrig upplevt en sådan självklar, ren och osjälvisk kärlek för någon förut och inte heller att någon älskat mig på samma sätt. En kärlek utan krav eller förväntningar

Visst kommer mina gamla rädslor upp ibland och försöker skrämma mig, med det lyckas inte längre för jag känner mig så otroligt trygg i mig själv, i honom och i oss. Jag låter dom helt enklet bara passera.
Att få uppleva ren och sann kärlek från en annan vuxen männsika är den största gåva jag någonsin fått och jag tar tacksamt emot den. Det gör det så mycket lättare att möta livets alla utmaningar tillsammans med någon. För ensam är inte stark utan bara väldigt ensam, det är i alla fall min erfarenhet.
Jag kan inget annat än känna den allra största tacksamhet över vad jag nu upplever i mitt liv.

Namasté