the correct way, and the only way, it does not exist. " Friedrich Nietzsche Det är lätt att halka in i tron att man ska hitta det där perfekta till sist. Jag trodde länge att andra hade fattat galoppen om det perfekta och om jag bara ansträngde mig tillräckligt mycket skulle jag också bli perfekt. Det var bara att inse att mer perfekt än det jag är i denna perfekta stund kan det inte bli, även om det lackar mot jul och alla på TV gör tusen juliga saker som jag inte hinner med, inte för att jag inte är perfekt utan för att min perfekta Agneta-skapelse har andra prioriteringar som det tycks. Att julen ska vara julig är ju bara en åsikt. Min syster blev glad när jag sa att hon inte skulle skriva listor utan att sätta en tid på varje grej. Hon förstod att hon skulle bli mindre olycklig ...
[ Läs hela inlägget ]
[ Läs hela inlägget ]
[ Läs hela inlägget ]
[ Läs hela inlägget ]
"Spindeln kan böna och be och leta och hoppas hur mycket som helst att det skall komma spindelväv ur rumpan, men det gör det inte förrän hon sätter fart med att bygga sitt spindelnät. Antingen sätter hon fast en liten klick på grenen där hon sitter och sen hoppar hon ut och förlitar sig på att det skall komma så mycket spindelnätsväv som hon behöver. Snabbt får hon fatt i något nytt, ett löv, en gren eller ett grässtrå och klättrar upp och tar ett ...
[ Läs hela inlägget ]
Varandets oändliga lätthet
Vägen hit har varit lång och krokig, den har fört mig både upp och ner, hit och dit, fram och bak.
Ofta har den varit väldigt ensam, men jag har aldrig lidit av ensamheten, snarare bjudit in den.
Har oftare skytt andras sällskap. Kanske trivs jag för bra i min egna värld. Där finns inga hårda ord, bara stjärnklara nätter och daggvått gräs. Kärleken gror där oavsett hur hårt vinden än blåser.
Stormarna drar fram över himlen och slätar ut rynkorna i mitt ansikte, i håret har fåglarna byggt bo och i mina stövlar häckar svalorna om vårarna.
Trollet i mig vill springa barfota på den snötäckta marken och strunta fullständigt i vad förnuftet säger. Kylan biter i kinderna och snön k
...
[ Läs hela inlägget ]
Jag har tänkt mycket kring det här och blivit nästan oinspirerad av livet runt omkring mig på grund av funderingarna. Analyze is paralyze! Om jag sitter och gör om resåren på en kjol som gjort sitt - hur kan jag veta att det inte är egot som styr? Egot vill se mig glänsa i den lite ovanliga kjolen, få komplimanger och bli hög av att överdelen som jag fått av en kompis passar perfekt i färg. När jag sitter där och sprättar tålmodigt - det var minsann flera stycken sömmar som måste väck - sätter jag på TV:n och låter mig underhållas av ensamma mammor som söker kärlek. Hur mycket är det egot som gör att en av dem absolut ska ha ett riktigt ...
[ Läs hela inlägget ]
[ Läs hela inlägget ]
Jag hade gett upp hoppet om att finna den igen och förlikats med tanken att leva ensam, med en viss sorg i hjärtat. Men jag tänkte att " är det det som är min väg så accepterar jag det". Då hände det, han bara stod där och vi visste båda två att vi var skräddarsydda för varandra, han var den pusselbit som fattades i mitt livspussel. Vilken underbar känsla att bli älskad och accepterad för den man är. Jag har aldrig upplevt en sådan självklar, ren och osjälvisk kärlek för någon förut och inte heller att någon älskat mig på samma sätt. En kärlek utan krav eller förväntningar Visst kommer mina gamla rädslor upp ibland och försöker skrämma mig, med det lyckas inte längre för jag känner mig så otroligt trygg ...
[ Läs hela inlägget ]
Jag har sedan ett år tillbaka fått erfara det fantastiska i att få uppleva mina böner besannas. Det kan handla om allt från nya vinterkläder till min son, nya solglasögon till att få den bostad jag behöver.
Egentligen har det varit genomgående fenomen under hela mitt liv, men det var först för ett år sen som jag förstod vad det handlade om och hur jag medvetet kan skapa ett större flöde i mitt liv och allt mer släppa kampen om det liv jag vill leva och istället bara leva det.
Listan kan göras lång men det viktiga är inte vad jag fått utan att jag när jag "skickat" i väg min önskan/bön oavsett vad det gällt, kunnat släppa tanken på hur och när det ska komma till mig utan bara gjort mig mottaglig för att ta emot det hur det än uppenbarar sig. Och tro mig, det kommer. Och jag känner mig lika ödmjuk inför universums förunderliga vägar varje gång det sker.
Så släpp taget och låt dig dansas av livet.