Idag är en sån där dag då jag inte är på humör för djupsinnigheter. Jag vill bara delge min vidare forskning runt rosa blåsippor och sen får Thomas Enhager ta över. Först började jag tro att de rosa blåsipporna var en synvilla, för när jag inbillade mig att jag plockat in en bukett rosa skönheter visade de sig mer lila i vasen. En granne kunde upplysa mig om att den rosa färgen kommer av utarmad jord och av någon anledning finns det extra mycket sådan jord nära 3G-masten utanför byn och därför sällsynt många otvivelaktigt rosa sippor där. Ni ska få se! (Jag kämpade minsann med att få in mina bilder, men inte vet jag hur de klickas fram sen????)

Jag utlovade tidigare visdomsord från Thomas Enhager, som svarar på frågor i Må Bra och är företagskonsult/föreläsare. Titeln har jag hämtat från en amerikansk framgångskurs:

”For a web begun . Gods sends the thread”

Spindeln är vår förebild.

Spindeln har en total tillit till att allt fungerar Spindeln kan böna och be och leta och hoppas hur mycket som helst att det skall komma spindelväv ur rumpan, men det gör det inte förrän hon sätter fart på att bygga sitt spindelnät. Antingen sätter hon fast en liten klick på grenen där hon sitter och sen hoppar hon ut och förlitar sig på att det skall komma så mycket spindelnätsväv som hon behöver. Snabbt får hon fatt i något nytt, ett löv, en gren eller ett grässtrå eller nånting och klättrar upp och tar ett nytt skutt. Men hon kan också själv sitta kvar på grenen och slänga ut nättrådar och lita på att trådarna fastnar någonstans och när väl den fastnat, så springer hon iväg åt ett håll och gör samma sak igen. Hon sätter de här förankringslinorna och sedan är det dags att spinna trådar mellan dem. Den där tilliten till att resurserna kommer är något som jag tycker att vi borde ta till oss ännu mera. Att vi verkligen har det vi behöver i alla sammanhang. I synnerhet mot bakgrunden att vi använder en liten del av vår totala kapacitet, dvs litar på att vi har inom oss det vi behöver att det finns mycket mer mental kapacitet också för att lösa problemen, förverkliga drömmar och bli den vi är. Det som hindrar oss egentligen är våra tankar om oss själva, våra gamla inprogrammerade begränsningar som vi tillåter finnas kvar och ibland till och med förstärker. Vi tillåter dem att växa i stället för att lita på att vi kan i alla möjliga olika situationer.

Det skulle ha varit i vår bok det här och mycket mer. Den andra samarbetspartnern, Hans Thörn; har kommit ut med en annan bok nyligen. Kanske citerar jag honom också någon gång. Någon nytta ska man väl ha för att man skrivit ner en hel bok åt dessa herrar. Nu vet jag i alla fall att jag kan skriva en bok på fem månader.